Anita Mirić föddes i Mostar 1969. Hon flydde till Norge 1993 med sin man. Hon är inredningsdesigner och översättare till yrket, och sysslar med måleri. Debuterade litterärt med romanen ”Når granatene stilner” (När granaterna tystnar), baserad på verkliga händelser som hennes man och hon upplevde i Mostar under kriget. Även om den handlar om verkliga upplevelser är romanen skriven i litterär form med inslag av fiktion för att starkare förmedla känslor och inre tillstånd. Hon var aktivt engagerad i volontär- och samhällsarbete i mer än tjugo år. Var ledare i flera organisationer, inklusive politiskt kvinnligt ledarskap, Sanitetskvinnorna i Sandefjord (NKS), och Lions-organisationen, där var verksam som organisatör och ledare. Hon är medlem i valkommittén för DNB Sparebankstiftelsen, samt första suppleant i rådet för Norges största kvinnoorganisation – NKS. För närvarande arbetar hon med sin andra bok, som är en fortsättning på hennes debutroman. I sitt litterära och konstnärliga arbete behandlar hon teman som minne, identitet och tillhörighet, och utforskar hur krig, flyktingar och förlust formar människan, men också hennes förmåga att återuppbygga mening och röst.